Hej!

Stort tack för att du vänder dig till oss med dina frågor. Jag väljer att besvara dina frågor var för sig enligt nedan.

Kund vägrar betala pga av uppsägning

Allmänna utgångspunkter

I svensk rätt gäller principen om avtalsfrihet, vilket ger parterna möjlighet att själva bestämma om, med vem och med vilket innehåll ett avtal ska ingås. I kontrast till avtalsfriheten gäller samtidigt principen om avtalsbundenhet, vilket innebär de avtal som parterna väl ingått också ska hållas. 

Om kunden är en konsument, en fysisk person som huvudsakligen inte har samband med näringsverksamhet, gäller konsumentlagens skyddsbestämmelser. Generellt sett gör konsumentlagen skillnad på avtalsvillkor som konsumenten haft möjlighet att förhandla individuellt och sådana avtalsvillkor som den enskilda konsumenten inte kunnat påverka. Om parterna inte är överens om vad som gäller avseende ett avtalsvillkor som konsumenten inte kunnat förhandla ska det avtalsvillkoret enligt oklarhetsregeln i 10 § konsumentlagen tolkas till konsumentens fördel. Rör detta förhållande en företagskund, gäller inte konsumentlagstiftningen och ert avtal får större betydelse. I princip gäller alltid avtalet mellan två näringsidkare även om vissa jämkningsregler finns i avtalslagen, ex 36 § om villkoren anses oskäliga.

Vilka åtgärder kan man vidta i ert fall?

Jag förstår er situation som att kunden redan bestridit fakturorna med hänvisning till att avtalet är uppsagt. Därmed blir fakturorna tvistiga eftersom ni inte är överens om vad som gäller kring uppsägningen och dess verkan.

Det avgörande är vad som står gällande uppsägning i avtalet. Om avtalet inte reglerar uppsägning eller avtalets upphörande överhuvudtaget behöver en tolkning enligt eventuell lagstiftning med förarbeten, branschpraxis och vad som i övrigt kan utläsas av parternas mellanhavanden för att avgöra vad som gäller. 

Vid avtalstvister kan parterna försöka komma överens själva och om inte det går kan du som fordringsägare skicka in:

1. en ansökan om betalningsföreläggande till Kronofogden som då skickar ett betalningsföreläggande till kunden. Detta ska endast ske om kunden inte redan har bestritt betalningsansvar. Om kunden bestritt fordran före eller efter ansökan om betalningsföreläggande får du välja om ärendet ska tas vidare till domstol. Om kunden inte bestrider ansökan får du ett utslag från domstolen. Detta utslag kallas för en exekutionstitel och har samma rättstatus som en domstolsdom. Med stöd av utslaget kan du ansöka om utmätning hos kunden genom Kronofogdens försorg.

2. en stämningsansökan skickas till tingsrätten där du förklarar vad du kräver av kunden och varför (stämning ska innehålla yrkande, grunder, sakomständigheter och bevisning). Domstolen får sedan avgöra frågan om kunden är betalningsskyldig eller inte. Tänk på att den som förlorar målet i domstol kan bli skyldig att betala motpartens rättegångskostnader om tvistebeloppet är över ett halvt prisbasbelopp (ca 24 000 kr). Är det under detta belopp står vardera parten sina rättegångskostnader som huvudregel. Om du vunnit målet kan du dock få ersättning för vissa kostnader såsom ansökningsavgifter, en timmes rättslig rådgivning, vittnesbevisning, resekostnader till huvudförhandling och ränta.

Att ansöka om betalningsföreläggande kräver ingen juridisk expertis, men om ni väljer att ansöka om stämning är det att rekommendera att anlita ett ombud, som kan hjälpa er att bedöma ert case utifrån avtalet och upprätta stämningsansökan samt driva tvisten åt er. Har ni en företagsförsäkring ingår det oftast ett rättskydd, vilket innebär att ni får ersättning från försäkringsbolaget för era ombudskostnader oavsett om ni vinner målet eller inte.

Hur långt i efterhand kan man fakturera?

Den andra frågan om rätten att fakturera i efterhand regleras i preskriptionslagen. Beroende på om din kund är en konsument eller näringsidkare skiljer sig svaret. Du har rätt att fakturera i efterhand fram tills att fordran preskriberas, det vill säga att du förlorar rätten att kräva betalning för din fordran, 8§ preskriptionslagen.

Om kunden är en konsument är preskriptionstiden tre år, 2 § 1 st. preskriptionslagen. I andra fall är preskriptionstiden tio år, 2 § 2 st. preskriptionslagen. Preskriptionstiden räknas vanligen från datumet när avtalet ingåtts, det vill säga när fordringen uppstod.

Preskriptionen kan förlängas genom ett preskriptionsavbrott. Det sker exempelvis genom att kunden ber om en avbetalningsplan, betalar en del av skulden eller genom att du skickar en påminnelse till kunden. Ett preskriptionsavbrott innebär att du som fordringsägare förlänger tiden som du kan kräva betalt eftersom preskriptionstiden börjar om från dagen för avbrottet, 6 § preskriptionslagen. 

Svaret på hur långt i efterhand man kan fakturera beror alltså på om kunden är en konsument eller inte, samt hur lång tid som förflutit sedan fordringen uppstod eller ett preskriptionsavbrott skedde. 

Sammanfattningsvis

Mitt förslag är att ni kontaktar en av våra jurister gällande den första frågan för att få vägledning i avtalstvisten. Vad gäller den andra frågan är det möjligt att fakturera i efterhand så länge det görs inom preskriptionstiden. Tveka inte att höra av er med fler frågor om det finns ytterligare oklarheter!