Tack för att du vänder dig till oss på Legalbuddy med din fråga. Nedan kommer en grundläggande redogörelse för skillnader mellan aktiebolagsrättslig ogiltighet och nullitet samt vilka eventuella konsekvenser en felaktig kallelse riskerar att få. 

Inledande kommentarer

Utgångspunkten för aktiebolagslagens utformning är att man genom bolagsordningen ska kunna göra justeringar och anpassa reglerna till vad som passar bolaget och dess aktieägare. Vissa regler i aktiebolagslagen är däremot tvingande i syfte att skydda borgenärers och/eller aktieägares intressen. 

Vilket kallelsesätt ni som bolag väljer att använda är något som kan regleras i bolagsordningen; när vissa särskilda beslut ska fattas måste kallelse däremot ske per post. Krav på skriftlig kallelse via post föreligger bland annat när stämman ska fatta beslut om inskränkning av rätten att överlåta aktierna genom förbehåll (exempelvis vid beslut om att föra in en hembudsklausul i bolagsordningen) samt vid vissa beslut rörande likvidation (7:23 ABL). Eftersom regeln är tvingande så saknas betydelse beträffande vilket kallelsesätt som står föreskrivet i bolagsordningen. Om kallelse till bolagsstämman inte har skett på korrekt sätt kan de beslut som senare fattas vid bolagsstämman bli föremål för en klandertalan (7:50 ABL). Reglerna om kallelse kan däremot åsidosättas genom samtliga aktieägares samtycke. I en sådan situation kan det vara bra att, i samband med beslutet om att åsidosätta kallelsereglerna, upprätta ett skriftligt SAS-intyg.

Nullitet eller ogiltighet? 

Huruvida ett beslut är ogiltigt eller utgör en nullitet får betydelse eftersom det för ett ogiltigt beslut krävs att en aktieägare, styrelseledamot eller VD klandrar beslutet inom tre månader från dagen då beslutet fattades. Det är endast beslut som utgör nulliteter som kan angripas efter tremånadersfristen löpt ut (7:51 andra stycket ABL). 

En felaktig kallelse till bolagsstämman kan utgöra ett sådant formellt fel som gör att stämmobeslutet kan angripas även senare än tre månader efter beslutet har fattats. För att nå framgång med klandertalan krävs det att det föreligger ett samband mellan den felaktiga kallelsen och beslutets innehåll. Detta innebär att om felet i kallelsen inte anses vara av betydelse för beslutet, är beslutet giltigt. För att stämmobeslutet ska vara en nullitet måste även bestämmelserna om kallelse väsentligen eftersatts. Det är alltså inte alla fel vid kallelse som innebär att stämmobeslutet får nullitetsverkan. 

Mot denna bakgrund är det inte möjligt att generellt säga vilka fel i kallelse som innebär att reglerna väsentligen har eftersatts. Det krävs istället att man gör en bedömning i varje enskilt fall. Då det inte är helt tydligt blir det särskilt viktigt att följa de tvingande kallelsereglerna som följer av aktiebolagslagen. 

Sammantaget 

I de allra flesta situationer är det upp till aktieägarna att genom bolagsordningen ange vilken kallelsemetod som ska användas. När vissa särskilda beslut ska fattas måste däremot kallelse ske via post. Då det på förhand är svårt att bedöma huruvida en felaktig kallelse innebär att det följande stämmobeslutet är ogiltigt eller en nullitet så är det särskilt viktigt att iaktta de tvingande regler som framgår av aktiebolagslagen. Genom att följa föreskrifterna undviker man risken för en framtida klandertalan och utdragna rättsliga processer.  

Hoppas detta besvarade din fråga. Om du har fler frågor eller funderingar är du varmt välkommen att höra av dig till oss på Legalbuddy. Är du i behov av juridisk rådgivning kan du boka in ett gratis coachingmöte men en av våra jurister.