Hej,

Tack för att du vänder till oss på LegalBuddy med dina frågor.

SAS-principen innebär att beslut om att avvika från en dispositiv lagregel i aktiebolagslagen kan fattas med samtliga aktieägares samtycke (SAS). Principen står inte uttryckligen i ABL, men principen kan härledas från formuleringen i 7 kap. 26 § och 51 § ABL. Denna möjlighet att åsidosätta regler omfattas bara av de regler som vid det aktuella tillfället har upprättats enbart för att skydda befintliga aktieägares intressen. Det krävs därmed ofta en bedömning i det specifika fallet för att veta om SAS-principen går att använda.

Vinstutdelning från aktiebolag beslutas av aktieägarna på bolagsstämman, men denna beslutanderätt är enligt huvudregeln begränsad till vad styrelsen godkänner. Enligt 18 kap. 1 § 2 st. ABL går det att besluta om en högre utdelning endast om bolagsordningen innehåller en sådan bestämmelse eller om det sker en vinstutdelning på begäran av en aktieägarminoritet enligt 18 kap. 11 § ABL. Undantagen i 18 kap. 1 § 2 st. ABL är uttömmande och ger därför inte utrymme till andra möjligheter att besluta om högre utdelning, t.ex. genom ett aktieägaravtal.

Din tredje fråga gäller vilket som har företräde för styrelseledamoten i frågan, aktieägaravtalets utdelningspolicy eller försiktighetsprincipen i ABL. Försiktighetsprincipen framgår av 17 kap. 3 § 2 st. ABL och innebär att utdelningar eller andra värdeöverföringar endast är tillåtna om de är försvarliga sett till bolagets allmänna ekonomiska situation. Försiktighetsprincipen kan inte åsidosättas med SAS-principen eftersom regeln är ett skydd för bolagets borgenärer. Exakt hur mycket kapital som måste behållas i bolaget bedöms utifrån varje enskilt fall.

Aktieägaravtal kan utformas på olika sätt men de är inte nödvändigtvis bindande för bolaget, så till vida inte bolaget självt står med som part i avtalet. I en konflikt mellan ett aktieägaravtal och tvingande bestämmelser i ABL står lagen över avtalet eftersom det endast är möjligt att avvika från lagen i den mån som sådana avsteg tillåts enligt lagen (t.ex. med SAS-principen). Om det uppstår en situation där en part vill följa ABL men bryter mot sina avtalade skyldigheter blir beslutet bolagsrättsligt korrekt men de andra avtalsparterna (aktieägarna) skulle kunna göra gällande att det rör sig om ett avtalsbrott. Vad det rättsliga utfallet blir vid ett avtalsbrott beror på vad parterna kommit överens om i avtalet. Vanliga rättsliga konsekvenser vid avtalsbrott enligt akiteägaravtal kan vara skadestånd eller inbördes inlösensskyldighet vid väsentliga avtalsbrott.

Sammanfattningsvis är det inte möjligt att med stöd av aktieägaravtalet besluta om en högre vinstutdelning än det styrelsen föreslagit och ABL:s bestämmelser har företräde för aktieägaravtalets utdelningspolicy. Om en part bryter mot sina skyldigheter enligt ett avtal kan avtalsbrottets konsekvenser vanligen utläsas av avtalet. Du är varmt välkommen att boka ett coachingmöte med oss för vidare vägledning.