Tack för att du vänder dig till Legalbuddy med din fråga. Nedan kommer en redogörelse för såväl civilrättsliga som skatterättsliga aspekter. Svaret ska inte betraktas som skatterättslig rådgivning utan en generell redogörelse för vilka skatterättsliga aspekter som aktualiseras.

Aktiebolagslagens regler om likvidation och utdelning

Regler om likvidation återfinns i 25 kapitlet aktiebolagslagen. Beslut om likvidation ska fattas på bolagsstämman (25:1 ABL), där förslaget måste biträdas av mer än hälften av aktieägarna (25:2 ABL). Ett beslut om likvidation ska även anmälas till Bolagsverket (25:8 ABL). 

Återbetalning av villkorade aktieägartillskott likställs civilrättsligt med vinstutdelning. Du har som aktieägare möjlighet att besluta om utdelning innan bolaget likvideras, under förutsättning att borgenärsskyddsreglerna iakttas. Utdelningen måste därför vara förenlig med reglerna i 17- och 18:e kapitlet ABL. Särskilt intressanta är reglerna i 17:3 ABL. Av 17:3 ABL framgår att vinstutdelning endast får tas ut om det finns full täckning för bolagets bundna egna kapital och att vinstutdelningen framstår som försvarlig sett till de krav som verksamhetens art, omfattning och risker ställer på storleken av det egna kapitalet.

Det finns inte något hinder mot att utdelning sker genom s.k. sakutdelning istället för utdelning av likvida medel. Det viktiga i en sådan situation är att värdering sker på korrekt sätt. När du ska bedöma om en sakutdelning ryms inom det maximala utrymmet för värdeöverföringar är det möjligt att använda tillgångarnas bokförda värde istället för dess marknadsvärde. Högsta domstolen har i NJA 1995 s. 742 stipulerat att en sådan värdering inte står i strid med 17:3 ABL. Alternativt kan även beloppen delas ut efter det att likvidatorn har fastställt vad som ska tillkomma aktieägarna (den s.k. skifteslikviden). 

Inkomstskattelagens regler om utdelning

Det finns inte någon legaldefinition av begreppet utdelning i inkomstskattelagen. Det skatterättsliga begreppet har däremot i allt väsentligt samma innebörd som det civilrättsliga begreppet för utdelning. Utdelning som ett aktiebolag lämnar är som utgångspunkt inte avdragsgill eftersom det inte är en utgift för att förvärva eller bibehålla inkomster (jfr 16:1 inkomstskattelagen).

Återbetalning av ett villkorat aktieägartillskott betraktas som tidigare poängterats civilrättsligt som utdelning. Trots detta ses återbetalning av ett villkorat aktieägartillskott vanligtvis som återbetalning av lån (se exempelvis RÅ 1985 1:10 och RÅ 2009 ref 47 I).

Fastän det civilrättsligt är möjligt att använda tillgångarnas bokföra värde anses dock utdelningen rent skattemässigt ha skett till marknadsvärdet (se 61:2 IL). Detta innebär att du eventuellt kan komma att uttagsbeskattas med anledning av utdelningen.

Sammantaget

Sammanfattningsvis är det möjligt att fatta beslut om utdelning av lagertillgångar istället för likvida medel. Det följer vidare av Högsta domstolens praxis att tillgångarna kan värderas till bokfört värde. Däremot måste de skattemässiga effekterna av ett sådant beslut även beaktas. De skattemässiga påföljderna är beroende av ett flertal omständigheter, bland annat om det är ett villkorat eller ovillkorat aktieägartillskott och skillnader mellan bokfört värde och marknadsvärde.

Hoppas detta besvarade dina initiala frågor. Om du har fler funderingar är du varmt välkommen att höra av dig till oss genom att boka ett coachingmöte med en av våra jurister nedan.