Hej, och tack för din fråga!

När ett aktiebolag försätts i konkurs, träder konkursförvaltaren in och tar över bolagets tillgångar och ansvarar för att dessa fördelas till borgenärerna enligt reglerna i konkurslagen (1987:672). Efter att konkursen avslutats – om det visar sig att det finns ett överskott – kan bolaget träda i likvidation istället för att avregistreras direkt. Din fråga gäller hur ett villkorat aktieägartillskott hanteras i ett sådant fall, och om det måste anmälas till Bolagsverket när kallelse på okända borgenärer sker.

Villkorade aktieägartillskott i konkurs och likvidation

Ett villkorat aktieägartillskott betraktas inte som en fordran i konkursen (det är inte en skuld i egentlig mening), och tillskottsgivaren har därmed inte status som borgenär i konkursen. Men om det efter konkursen finns ett överskott och bolaget går i likvidation, aktualiseras frågan om återbetalning av det villkorade tillskottet. Detta kan i vissa fall bli möjligt – men först efter att alla oprioriterade och prioriterade fordringar betalats fullt ut, och i den ordning som följer av aktiebolagsrättens regler om värdeöverföring.

Kallelse på okända borgenärer – gäller for fordringar och inte aktieägartillskott

När ett bolag går i likvidation (enligt ABL 25 kap.) ska likvidatorn ansöka om kallelse på okända borgenärer. Denna kallelse kungörs via Post- och Inrikes Tidningar och hanteras av Bolagsverket. Syftet med denna kallelse är att ge eventuella okända fordringsägare (borgenärer) möjlighet att anmäla sina krav. Eftersom ett villkorat aktieägartillskott inte är en fordran i strikt mening riktad mot bolaget, behöver det inte anmälas som fordran inom ramen för kallelsen. Det är alltså inte en borgenärsanspråk i konkursrättslig mening.

Beaktas aktieägartillskottet i likvidationen?

Om tillskottet finns dokumenterat – t.ex. genom en tillskottsförklaring eller avtal som finns i bolagets handlingar – är det likvidatorns ansvar att ta hänsyn till det i sitt arbete. Kontakta likvidatorn skriftligen och bifoga underlag som styrker tillskottets existens och villkor (t.ex. avtal eller protokoll). Detta kan i vissa fall bli möjligt att få betalt– men först efter att alla oprioriterade och prioriterade fordringar betalats fullt ut.

Hoppas detta besvarade din fråga! Önskar du vidare vägledning är du varmt välkommen att boka ett coachingmöte med en av våra jurister på nedan länk.