Stort tack för att du vänder dig till oss med din fråga! Nedan kommer en redogörelse för vad som gäller och hur ni kan gå vidare i just er situation.
När sluts ett avtal?
Det saknas en lag i svensk rätt som reglerar köp av tjänster mellan näringsidkare. Istället är utgångspunkten de allmänna principer som ligger till grund för avtalslagen. Den främsta är principen om avtalsfrihet, det vill säga att parterna själva bestämmer om, med vem och med vilket innehåll ett avtal ska ingås. I kontrast till avtalsfriheten gäller även principen om avtalsbundenhet, vilket innebär de avtal som parterna väl ingått också ska hållas. Generellt sett är det den som påstår något som har bevisbördan.
Huvudregeln för att ett avtal ska uppstå är löftesprincipen. Enligt löftesprincipen kommer ena parten med ett anbud som den andra parten godkänner med en accept. Den andra parten kan även genom konkludent handlande godkänna anbudet och därmed bli bunden till avtalet, se t.ex. rättsfallet NJA 2015 s. 186. Konkludent handlande innebär att parten agerat som om ett avtal existerar trots att det inte slutits något formellt avtal mellan parterna. Den andra parten måste godkänna anbudet precis som det är för att det ska räknas som en accept. Ett avtal har inte slutits förrän båda parterna är överens, det vill säga att anbud och accept är lika. Det finns undantag till löftesprincipen, t.ex. om parterna kommit överens om något annat eller om avtalet gäller ett visst område där det finns tvingande lagstiftning som innehåller andra krav.
Vad krävs för att allmänna villkor ska gälla i avtalet?
Allmänna villkor som utformats i sin helhet av en part måste inkluderas i det enskilda avtalet för att kunna göras gällande. Om motparten faktiskt läst de allmänna villkoren är inte relevant, utan det viktiga är att villkoren kommit till motpartens kännedom före avtalsslutet. Skäliga åtgärder måste vidtas så att motparten har möjlighet att utan svårighet ta del av villkoren innan avtalet sluts, vilket framkommer av Högsta domstolens avgörande NJA 2011 s. 600.
Rättsläget vad gäller avtal som ingås genom kontakter per e-post är inte helt tydlig. Det saknas praxis som klargör om det är tillräckligt att hänvisa till att allmänna villkor finns lätt tillgängliga på företagets webbplats för att villkoren ska anses inkluderade. Det måste göras en bedömning i det enskilda fallet och generellt kan man säga att det inte krävs lika tydliga åtgärder när avtalet gäller två näringsidkare, till skillnad från avtal mellan en konsument och en näringsidkare. I bedömningen tas hänsyn också till om det finns oväntade eller särskilt tyngande villkor i de allmänna villkoren i förhållande till vad som är vanligt inom branschen.
Hur ser det då ut i ert fall?
Det behöver inte finnas ett formellt skrivet avtal undertecknat mellan er för att ni ska anses ha slutit ett avtal - som ovan beskrivits finns det inget formkrav för avtalsingående i svensk rätt. Jag tolkar det som att företaget i detta fall genom bokning på er hemsida godkänt de allmänna villkoren genom att markera en checkbox alternativt godkänt bilagda/länkade villkor via e-post. Båda dessa alternativ räcker för att ett avtal ska ha kommit till stånd. Det är dock viktigt att ni kan bevisa detta genom att exempelvis spårbarhet finns i er databas som identifierar kunden, dess accept av villkoren och vilken tidpunkt det skedde. Vår rekommendation är därför att ni inte krediterar fakturan utan står på er med hänvisning till era allmänna villkor.
Hoppas att svaret var till hjälp och tveka inte att ta ytterligare hjälp från oss genom att välja något av alternativen nedan.
Ställ en fråga inom alla affärsjuridiska rättsområden.
Du får en utredning från våra jurister inom 5 arbetsdagar, helt gratis!