Hej!

Tack för din fråga. Det finns inget krav på att i avtalet ange vilket lands lag som ska gälla eller vilken domstol som ska avgöra tvisten. Dessa frågor finns reglerade i lokal lagstiftning men även i EU-lagstiftning (ex  Bryssel I-förordningen och Rom I-förordningen). Vilket lands domstol som är behörig att döma i en tvist beror på olika faktorer som vem av parterna som väcker talan, vart den svarande parten har sitt säte eller vart förpliktelsen eller en eventuell skada ägt rum. Den domstol som är behörig kommer sedan avgöra vilket lands lag som blir tillämplig på tvisten med utgångspunkt i de lagvalsregler som är tillämpliga i det land där domstolstvisten äger rum.

Att inte reglera domstol och lagval skapar för båda parterna osäkerhet och tolkningen av avtalet blir oförutsägbart. Du är inne på helt rätt spår, att reglera dessa frågor i avtalet för att på ett enkelt sätt undanröja all osäkerhet.

Att avtala att EU-rätt ska tillämpas på avtalsförhållandet är dock ingen bra idé. EU-rätten inte ett enkelt definierat regelverk och är begränsad i sin omfattning. Det mesta som en avtalstvist rör regleras i varje lands lokala lagstiftning och inte i EU-rätten. Det kan emellertid vara svårt att övertyga en motpart att välja svensk domstol och svensk rätt, på samma sätt som du inte vill tvista i Frankrike med fransk rätt. Det finns dock mer neutrala val som ni kan komma överens om.

Skiljeförfarande istället för domstol

Tvistlösning i form av skiljeförfarande är ett alternativ till domstolsförfarandet och används för att lösa tvister med internationell anknytning, precis som i ditt fall där parterna finns i två olika länder. Fördelen med skiljeförfarande är att processen då sker på ett enkelt och standardiserat sätt i ett neutralt forum. Jag skulle rekommendera er att välja ICC:s Skiljedomstol (ICC International Court of Arbitration) som är internationellt ledande och välkända för lösande av kommersiella tvister genom skiljedom. 

Lagval och språk

Även om ramen för tvisten, själva processreglerna, är neutrala vid skiljeförfarande så behöver ni fortfarande komma överens om vilken lag som ska tillämpas på den materiella tvisten och även vilket språk som ska användas i skiljeprocessen. Saknas detta i avtalet kommer skiljenämnden tillämpa den materiella lag eller de rättsregler som skiljenämnden i det enskilda fallet anser lämpligast.

En kompromiss, om ni inte kan enas om svensk eller fransk lag, kan vara att välja ett helt annat lands lag att tillämpa på tvisten. Försök i sådana fall att välja en lag som liknar svensk lag så mycket som möjligt, exempelvis de övriga nordiska länderna. I andra hand tysk eller nederländsk rätt som liknar, om än i lägre grad, svensk rätt.

Inom vissa rättsområden finns även internationella regler som är erkända i många länder, exempelvis

UNIDROIT:s Principles of International Commercial Contracts. Regelverken är tänkta att vara förutsägbara och neutrala oavsett vilket land du kommer ifrån och omfattar såväl tolkning, fullgörande och upphörande samt påföljder vid avtalsbrott.

Slutsats och rekommendation

Reglera alltid vilken domstol och vilket lands lag samt språk som ska tillämpas i avtalet, detta ger förutsägbarhet och tydlighet för båda parter. Om ni inte kan komma överens om vilken domstol som ska tillämpas, välj istället ett internationellt skiljedomsinstitut såsom ICC. Kommer ni inte överens om vilket lands lag som ska tillämpas på avtalet, välj ett neutralt land med ett liknande rättssystem som Sverige, alternativt något internationellt erkänt regelverk, ex UNDROIT.

Behöver ni hjälp att skriva agentavtalet är du välkommen att boka ett kostnadsfritt möte med någon av våra juridiska experter. Du kan även använda våra interaktiva mallar, bl.a. för agentavtal, inkluderande bra skilje- och lagvalsklausuler via vår tjänst Legalbuddy Plus.

Lycka till!