För vissa arbetsgivare kan det finnas anledning att skydda sig ifrån att tidigare anställda påverkar andra medarbetare från att lämna arbetsgivaren för att gå till en konkurrent. I sådana fall kan en värvningsklausul införas i anställningsavtalet.

En värvningsklausul innebär en bestämmelse som förbjuder en anställd att i nära anslutning till anställningens upphörande rekrytera eller värva (dvs. aktivt påverka) medarbetare hos den tidigare arbetsgivaren. Värvningsklausuler ska tillämpas restriktivt och ha ett berättigat syfte. Saknas ett berättigat syfte anses värvningsklausulen vara oskälig och blir därmed inte möjlig för arbetsgivaren att tillämpa. Ett berättigat syfte kan vara att förhindra en situation där arbetsgivaren förlorar en betydande mängd kunskap och kompetens på en och samma gång tillföljd av att en tidigare arbetstagare förmår andra medarbetare att lämna arbetsgivaren för att gå till en konkurrent. 

En värvningsklausul får inte gälla i mer än 6 månader från dess att en arbetstagares anställning upphör och inte heller tillämpas för arbetstagare som självmant söker nytt jobb utan påverkan av en tidigare medarbetare.