Aktiebolagslagen och bolagsordningen utgör ramarna för hur ett aktiebolag ska styras. Däremot hanterar varken aktiebolagslagen eller bolagsordningen hur frågor mellan bolagets delägare ska hanteras. Genom ett aktieägaravtal kan delägarna själva fastställa bestämmelser och riktlinjer för hur dom tillsammans ska driva bolaget. Viktiga frågor i ett aktieägaravtal gäller beslutsmakten i bolaget och hur man hanterar en delägare som lämnar bolaget. Aktieägaravtalet är därför ett viktigt komplement till aktiebolagslagen och bolagsordningen. 

När en fråga mellan bolagets delägare inte är reglerad måste delägarna själva förhandla fram en lösning och komma överens. Genom att i förväg reglera frågan i ett aktieägaravtal minskar risken för att onödiga konflikter och tvister uppstår. Aktieägaravtalet är i sig inte bindande mot bolaget vilket innebär att beslut på bolagsstämman som strider mot ett aktieägaravtal är bindande för bolaget. Styrkan i aktieägaravtal ligger istället i att det är civilrättsligt bindande för dom delägare som undertecknat aktieägaravtalet. En delägare som bryter mot aktieägaravtalet kan, beroende på aktieägaravtalets utformning, tvingas sälja sina aktier och/eller betala vite. 

Beroende på förutsättningarna i bolaget och enskilda delägares aktieinnehav, skiljer sig ofta intresset kring vilka frågor en delägare vill reglera i ett aktieägaravtal. Är du majoritetsägare kanske du har intresse av att utöka ditt handlingsutrymmet och säkerställa att en potentiell affär blir av. Är du istället minoritetsägare kan du ha intresse av vetorätt för att blockera viktiga beslut. Om du står inför att upprätta ett aktieägaravtal ska du därför funderar på vilka förväntningar du har på bolaget, övriga delägare och ditt ägande. Därefter kan du förhandla fram och anpassa ett aktieägaravtal som gynnar dig.