Hej, och stort tack för att du vänder dig till oss med din fråga! Nedan kommer en redogörelse för vad aktieägare och styrelsesuppleanter kan göra när styrelsen missköter sitt uppdrag (exempelvis genom överträdelser av aktiebolagslagen).

Vad kan en aktieägare göra när styrelsen missköter sitt uppdrag?

När styrelseledamöter missköter sitt uppdrag eller bryter mot aktiebolagslagen så finns det ett antal skyddsmekanismer som framför allt aktieägare kan använda sig av. De finns lagstadgade i aktiebolagslagen och syftar till att skydda en minoritet av aktieägarna från risken att en majoritetsägare missbrukar sin makt. För att utnyttja det lagstadgade minoritetsskyddet så krävs att du (eller du tillsammans med andra ägare) innehar minst 10 % av aktierna.

Ni kan alltså gå ihop och exempelvis lämna in en begäran att styrelsen ska kalla till extra bolagsstämma. Andra saker som en minoritet om minst 10 % kan göra är att

·     tillsätta en minoritetsrevisor

·     påkalla granskning genom särskild granskare

·     påkalla extra bolagsstämma

·     begära uppskov med vissa stämmobeslut

·     kräva skadestånd för bolagets räkning från en av bolagets företrädare 

En aktieägare har därmed ett visst skydd genom aktiebolagslagen, men det anses tyvärr inte som tillräckligt och därmed är det viktigt att i förebyggande syfte upprätta ett aktieägaravtal. Läs mer om hur du som minoritetsägare kan skydda dig genom aktieägaravtalet här.

Ni har försökt att begära att styrelsen ska kalla till extra bolagsstämma men du skriver att de avfärdar frågor och ”vägrar” att kalla till stämma. Som du ser ovan så har ni som minoritet möjlighet att tillsätta en minoritetsrevisor, påkalla granskning genom särskild granskare och även möjlighet att kräva skadestånd för bolagets räkning från en av bolagets företrädare.

Nedan går jag först igenom hur ni kan använda möjligheten att kräva skadestånd för bolagets räkning från en av bolagets företrädare. Detta är dels aktuellt som påtryckningsmedel men kanske främst vid ett senare tillfälle ”när skadan redan är skedd”. Jag förstår att ni vill stoppa styrelsens misskötsel redan nu och därför förklaras även suppleanters begränsade ansvar nedan. Först och främst, i er situation är styrelsen passiv och en lösning kan vara att begära att Bolagsverket kallar till extrastämman. Ansökan är gratis men sedan betalar ni för de kostnader som Bolagsverket haft för att utfärda kallelsen. Läs mer här.

Skadestånd

En styrelseledamot som i sitt uppdrag missköter sig och orsakar bolaget skada kan bli skadeståndsskyldig mot bolaget. Det krävs att styrelseledamoten är åtminstone vårdslös. En styrelseledamot kan även bli skadeståndsskyldig gentemot en aktieägare eller tredje man (tex en bank eller anställd), men då krävs att misskötseln bryter mot aktiebolagslagen, lagen om årsredovisning eller bolagets bolagsordning.

För att i framtiden kunna rikta ett skadeståndsanspråk så är det viktigt att ni vid nästa årsstämma inte beviljar styrelseledamöterna ansvarsfrihet. Att neka ansvarsfrihet innebär inte att ni per automatik väcker en skadeståndstalan mot dessa styrelseledamöter, utan endast att ni förbehåller er rätten att väcka talan.

Vad har suppleanten för ansvar när styrelsen missköter sitt uppdrag?

Suppleanten träder in när en ordinarie ledamot för förhinder och inte kan deltaga i styrelsearbetet (till exempel om en ordinarie ledamot avgår, blir sjuk, förlorar sin behörighet eller blir avsatt). Huvudregeln är att suppleanter endast har ansvar för de beslut som de har varit delaktiga i, dvs i de beslut som fattas efter de blivit inkallade att ersätta en ordinarie ledamot. Dock har suppleanter självfallet ett löpande ansvar att hålla sig uppdaterade om bolaget så att de kan sköta sitt uppdrag om/när de blir inkallade. Huvudregeln innebär att en inkallad suppleant kan bli personligt ansvarig om bolaget exempelvis bryter mot ABL eller missköter skatteinbetalningar.

Dock finns det vissa undantag till denna huvudregel vilket innebär att en styrelsesuppleant kan bli ansvarig oavsett om denne blivit inkallad eller inte. Ett exempel är låneförbuds-regeln som innebär att aktiebolag inte får lämna penninglån till en viss krets personer (aktieägare, styrelseledamöter, VD och närstående personer och bolag till dessa personer). En sådan situation verkar inte föreligga i just ert fall.

Sammanfattningsvis så har suppleanter som huvudregel endast ansvar för de beslut som fattats när de trätt in i ordinarie ledamots ställe. Därmed har de som huvudregel ingen skyldighet att agera, till exempel att kalla till extra bolagsstämma, förrän de trätt in i styrelsearbetet.

Sammanfattning och råd till er

Sammanfattningsvis så har du som aktieägare möjligheter att påverka genom att utnyttja minoritetsskyddet som ges av aktiebolagslagen. Dock är det oftast inte tillräckligt och det rekommenderas alltid att skriva ett aktieägaravtal i förebyggande syfte. På så sätt kan minoritetsägare och majoritetsägare komma överens innan en tvist uppstår, tex genom att förstärka insyn eller att vissa beslut ska vara föremål för vetorätt.

Vad gäller suppleantens ansvar så är huvudregeln att denne ansvarar endast för de beslut som denne medverkar i. Det finns därmed ingen skyldighet för suppleanten att agera förrän den trätt in i ordinarie ledamots ställe. I er specifika situation kan en lösning vara att Bolagsverket utfärdar en kallelse till extrastämman, men det är inte säkert att det långsiktigt löser problemen och därmed kan en skadeståndstalan bli aktuell. Det är då viktigt att ni nekar ansvarsfrihet på nästa årsstämma, för annars förlorar ni rätten att väcka en framtida skadeståndstalan.

Behöver ni hjälp att komma vidare i denna situation så är ni välkomna att boka in ett gratis coachingmöte där vi kan sätta oss in i er situation för att hjälpa er lösa denna tvist eller förebygga liknande situationer genom att skriva ett aktieägaravtal.